Tänk att en sådan liten människa kan ge så mycket kärlek och glädje bara genom att vara sig själv. Hennes glädje gör mig glad!

Hjärtat vårt älskar att cykla. Det är ren lycka när hon får ta cykeln ner till förskolan. Hon kanske blir cyklist som sin far.

Jag och C åkte för att köpa hem golv igår. Vi hade som plan att ha samma golv som i O:s rum. En plan som hade passat oss perfekt om det nu bara inte hade utgått. Gaaaah. Typiskt!! Så nu står vi i valet och kvalet angående vilket golv vi ska välja. Vill ju ha ett flytande golv på hela övervåningen i så fall. Vi hittade två (inte allt för dyra alternativ) igår, men ska kika på lite fler ställen innan vi bestämmer oss helt. Sedan ska det ju finnas tid till att lägga också. Tur att vi har en golvläggare i släkten!

I morgon kommer jag garanterat att vara ett vrak. Har knappt sovit alls i natt. Jag vaknar av olika anledningar och sedan kan jag helt enkelt inte somna om. När jag väl somnat om så dröjer det inte länge innan jag vaknar igen. Av någon anledning. Ibland beror det på ischiasvärken, ibland på en drömmande O bredvid mig. Nu är klockan 4:40 och O ligger tätt inpå mig. Jag har halsbränna, nackvärk, ischiasvärk och ont i benhinnorna. Låter väl som en härlig situation? Haha, tur att detta snart är över. Med den "mensvärken" jag har så kanske det inte dröjer heller. Ska ju inte hoppas på för mycket, men det är nästan omöjligt att låta bli.

Det enda orosmoln som smyger sig fram ibland är att det ska hända något nu mot slutet. Vet att jag nämnt oron tidigare och det är bra jobbigt när man väl börjar tänka på det. Jag känner ju rörelser varje dag, men man läser ju om de som helt plötsligt slutat känna ngt och då åkt in för att få ett hemskt besked. Eller de som läckt fostervatten (trott det var flytningar) och bebisen har fått infektion och inte överlever. Man ska verkligen inte läsa för mycket på olika forum, men ibland när man söker på vissa saker så kommer sådana historier upp. Det är klart man tar åt sig på nåt vis. Det är ju ett scenario man inte ens vill/kan föreställa sig. Usch!!!! Nej nu får pyret komma ut så att vi får se att allt är bra. Har massor med kärlek som väntar på att få spridas här hemma nu!!!

Idag har jag haft en obehaglig känsla i magen. Sammandragningarna har kommit och gått, samtidigt som jag har haft som mensvärk från och till. Hoppades ett tag där att det var värkar på gång, men det verkar inte bli intensivare eller tätare tyvärr. Antar att det bara är förvärkar. Skit också!

Spånar fortfarande på namn var eviga kväll. Vi har verkligen inga superfavoriter denna gången. Snarare en drös som vi kommer att få gå igenom när pyret är här. Vi får väl testa att säga namnen högt och kika på honom/henne samtidigt för att se vad som passar hehe. Ska i och för sig bli ett sant nöje! Längtar!!!!!!!

Trött jag är på dåliga nagellack! Jag har både billiga och lite mer påkostade märken. Ändå tycker jag inte att jag hittar något bra. Något som håller för en längre tid. Vet inte om de kanske börjar bli gamla en del utav dem. Kanske borde införskaffa ett gäng nya och dessutom testa lite nya färger. För tillfället har jag 50 nyanser av rosa hehe. Ska måla på ett lager på mig själv, och lillskruttan om hon vill, i eftermiddag.

Ligger en gosegris tätt intill mig och snosar sött! Vill inte väcka henne riktigt än. Vi hinner ju morgonmysa en stund i alla fall. Fördelen med att ha nära till förskola.

Jag har fått nys om att det släpps nya avsnitt av Greys anatomy nu. Kan det verkligen vara sant?! Jag tyckte det senaste avsnittet kändes som ett avslut på hela serien. Missförstå mig inte. Ingen blir lyckligare än mig om det kommer fler säsonger. Bästa serien någonsin!!!! Ska kolla upp detta närmre under dagen!

10 dagar till bf. Dessa seeeega dagar kommer snart att bytas ut mot en helt ny vardag och helt nya rutiner. Jag kommer snart att inse att dagarna flyger förbi alldeles för fort och jag kommer antagligen inte förstå vart tiden tog vägen. Ändå är det svårt att föreställa sig det i dagsläget. Svårt att stanna upp och njuta av nuet. Hopplöst rastlösa själ!!

Mina kära vänner vet dock hur det är och försöker visa att de finns där för att hitta på saker så att tiden ska gå fortare för mig. De är verkligen underbara!! Flera utav dem håller nog med om min teori om att tålamodet tryter desto mer nu bara för att jag är så sjukt nyfiken. Så länge pyret mår bra så vill jag bara veta könet NU!! Sjukt jäkla spännande!! Iiiihhh!

I morgon förmiddag ska jag nog försöka vila lite. Eftermiddagen får bestå utav mys med min kära dotter, samt lite plockande i hemmet. Alltid finns det något att ta sig för här hemma.

Galet vilken kärlek man har till sina barn. Den kärlek jag känner till Olivia är obeskrivlig. Finns inga ord som ens kommer i närheten av att förklara så att någon annan kan förstå. Jag hoppas att hon alltid kommer att ta emot denna kärlek och att vårt band alltid kommer att vara såhär starkt! Även om formen av relationen naturligtvis kommer att förändras så vill jag bevara det speciella vi har i vår mamma-dotter-relation. Såsom min mamma och jag lyckats bevara vår.

Jag älskar dig min otroligt vackra dotter!!!

Jag mådde ju inte särskilt bra under några månader 2013. Jag hade antagligen, vad jag förstått nu i efterhand, en förlossningsdepression. Jag har läst en hel del om det och nog stämmer mycket in. Tyvärr. Jag höll väldigt mycket utav mina dåvarande känslor inombords. Självklart påverkades C av det och till en början var det en extrem prövning på vår relation. Han insåg dock till slut, han med, att jag inte mådde bra. Det var en fruktansvärd tid och jag var livrädd att jag aldrig skulle känna mig genuint glad igen. Inte bara utåt, utan även inåt. Som tur var så vände det efter en tid. Minns inte exakt när det började, eller när det slutade. Jag minns bara när glädjen började smyga tillbaka in i kroppen. När saker och ting började kännas lättare.

Nu börjar jag bli orolig över att det ska bli likadant igen. Att jag återigen bara ska känna mig trött och ledsen inombords, men hålla det starka glada yttre levande. Det tar också på krafterna vill jag lova. Jag har försökt nämna för några om att jag inte mådde bra, försökt prata lite om det. Jag vet dock inte hur pass människor omkring förstår. Det var ju liksom inget som syntes på mig. Inget jag visade för alla. Jag hoppas på nåt vis att genom att prata lite om det i förhand, att försöka tänka på det innan pyret är här, att det kanske hjälper att förhindra det. Dessutom har jag ju min stora prinsessa nu också. Jag vill inte att detta ska påverka henne. Jag vill vara en. Lycklig tvåbarnsmamma!! Så som det ska vara! Jag antar att det bara är att vänta och se. Uppstår detta igen så måste vi försöka hitta nya medel för att lyckas vända det. Jag hoppas bara att C är beredd om det händer. Han var och kommer att vara den viktigaste länken i detta!

Idag ska jag träffa några utav mina mammor. Där har vi ytterligare några viktiga människor i mitt liv. Människor som jag tror kan, genom att finnas där, påverka hur jag kommer att må. Tillsammans med dem mår jag alltid bra. De ger mig energi!!