10 dagar till bf. Dessa seeeega dagar kommer snart att bytas ut mot en helt ny vardag och helt nya rutiner. Jag kommer snart att inse att dagarna flyger förbi alldeles för fort och jag kommer antagligen inte förstå vart tiden tog vägen. Ändå är det svårt att föreställa sig det i dagsläget. Svårt att stanna upp och njuta av nuet. Hopplöst rastlösa själ!!

Mina kära vänner vet dock hur det är och försöker visa att de finns där för att hitta på saker så att tiden ska gå fortare för mig. De är verkligen underbara!! Flera utav dem håller nog med om min teori om att tålamodet tryter desto mer nu bara för att jag är så sjukt nyfiken. Så länge pyret mår bra så vill jag bara veta könet NU!! Sjukt jäkla spännande!! Iiiihhh!

I morgon förmiddag ska jag nog försöka vila lite. Eftermiddagen får bestå utav mys med min kära dotter, samt lite plockande i hemmet. Alltid finns det något att ta sig för här hemma.

Galet vilken kärlek man har till sina barn. Den kärlek jag känner till Olivia är obeskrivlig. Finns inga ord som ens kommer i närheten av att förklara så att någon annan kan förstå. Jag hoppas att hon alltid kommer att ta emot denna kärlek och att vårt band alltid kommer att vara såhär starkt! Även om formen av relationen naturligtvis kommer att förändras så vill jag bevara det speciella vi har i vår mamma-dotter-relation. Såsom min mamma och jag lyckats bevara vår.

Jag älskar dig min otroligt vackra dotter!!!

Jag mådde ju inte särskilt bra under några månader 2013. Jag hade antagligen, vad jag förstått nu i efterhand, en förlossningsdepression. Jag har läst en hel del om det och nog stämmer mycket in. Tyvärr. Jag höll väldigt mycket utav mina dåvarande känslor inombords. Självklart påverkades C av det och till en början var det en extrem prövning på vår relation. Han insåg dock till slut, han med, att jag inte mådde bra. Det var en fruktansvärd tid och jag var livrädd att jag aldrig skulle känna mig genuint glad igen. Inte bara utåt, utan även inåt. Som tur var så vände det efter en tid. Minns inte exakt när det började, eller när det slutade. Jag minns bara när glädjen började smyga tillbaka in i kroppen. När saker och ting började kännas lättare.

Nu börjar jag bli orolig över att det ska bli likadant igen. Att jag återigen bara ska känna mig trött och ledsen inombords, men hålla det starka glada yttre levande. Det tar också på krafterna vill jag lova. Jag har försökt nämna för några om att jag inte mådde bra, försökt prata lite om det. Jag vet dock inte hur pass människor omkring förstår. Det var ju liksom inget som syntes på mig. Inget jag visade för alla. Jag hoppas på nåt vis att genom att prata lite om det i förhand, att försöka tänka på det innan pyret är här, att det kanske hjälper att förhindra det. Dessutom har jag ju min stora prinsessa nu också. Jag vill inte att detta ska påverka henne. Jag vill vara en. Lycklig tvåbarnsmamma!! Så som det ska vara! Jag antar att det bara är att vänta och se. Uppstår detta igen så måste vi försöka hitta nya medel för att lyckas vända det. Jag hoppas bara att C är beredd om det händer. Han var och kommer att vara den viktigaste länken i detta!

Idag ska jag träffa några utav mina mammor. Där har vi ytterligare några viktiga människor i mitt liv. Människor som jag tror kan, genom att finnas där, påverka hur jag kommer att må. Tillsammans med dem mår jag alltid bra. De ger mig energi!!

I samma veva som jag tycker att tiden står stilla så passerar ju dagarna ganska fort ändå. Det är bara den där dumma appen jag har som gör att det känns såå segt. Kan ju inte låta bli att kika på den då och då heller. Kanske borde ta bort den och sluta fokusera på tiden. Bara låta dagarna möta mig och fylla dem med innehåll som jag orkar med, men samtidigt får mig på andra tankar.

I morgon ska jag i alla fall träffa mammorna en sväng. Det ger mig alltid lite ny energi! Sedan blir det till att bjuda hem några vänner på middag.

Jösses nu får jag sudda och skriva om i princip varje ord jag försöker få ner. Är helt galet trött. Måste sova!! Godnatt

Idag har vi jublat och kramats här hemma. Stoltheten har lyst upp våra mungipor till de största av leenden! Det är andra dagen på vår påbörjade avvänjning av blöja och idag sa hon till och med till när hon behövde bajsa och lyckades då göra nummer två på toaletten. Vår stora, otroligt duktiga, tjej. Tänk att man kan bli så glad över lite skit! /Sjukt stolt mamma!

Finns de som säger att man kan förvänta sig att förlossningen startar kring tiden för fullmåne. Att antalet förlossningar ökar vid dessa datum. Kan bli spännande att se hur pass det stämmer in på oss. 28/9 och 13/10 är de närmsta datumen för fullmåne. Hoppas på 28/9 i så fall. Annars får vi vänta nästan 2 1/2 vecka till och det känns INTE lockande.

Jag vet att jag är dum som går och hoppas så varje dag nu. Det är ca 2 veckor till beräknad förlossning och det är ju jättevanligt att dessutom gå över tiden. Jag har ju hela tiden räknat 2 veckor plus. Ändå kan jag inte sluta hoppas. Gaaaah vad trött jag blir på mig själv. Detta blir en riktig klagoblogg just nu!

Igår sov jag på förmiddagen och ändå var jag helt död precis hela dagen. Frustrerande jobbigt. I morse vaknade vi klockan 6, så jag är ganska trött just nu. Frågan är om det är dumt att sova. Blir jag segare av det? Funderar på att bara ta en halvtimmas vila och sedan slänga mig i duschen. Ska ändå ner på stan när jag hämtat O. Så jag måste hinna göra mig i ordning, samt äta lunch, innan dess.

13 dagar till bf. Älskade lilla parvel vad vi längtar efter dig!! Idag har jag i alla fall börjat packa storasysters grejer. Om hon ska sova hos farmor eller mormor, eller om mormor sover här när det är dags, vet vi ju inte. Jag lägger fram grejerna så får vi se. Högst 27 dagar kvar nu ju!! Hoppas så innerligt att allt ska gå bra med Olivia också! Att hon har bra dagar när det är dags och nöjer sig med farmor eller mormor. Jag tänker väldigt mycket på henne inför allt detta, men det är väl kanske inte så konstigt. Det blir en stor omställning för oss alla i och med att lillasyster/lillebror kommer. Inte minst för henne. Älskade stora tjejen!

Hon är väldigt omhändertagande med sina gosedjur och dockor. Här läser hon för sin rosa hund Olof. Jag tvivlar inte på att hon blir en underbar storasyster!!!

Börjar denna morgon med lite sagostund. O älskar att läsa. Hon läser gärna själv för sina gosedjur eller för kompisarna på förskolan.

Dag 2 med blöjavvänjning. Gårdagen gick jättebra. Hoppas så innerligt att det ska gå lika bra idag!!

När hon sa till själv igår och hon kissade på toaletten så jublade jag och sa "åh vad du är duktig mammas stora tjej"... Då strålade hon upp och sa "jag är en stor tjej, nu får jag börja i skolan". Haha, jag tror vi väntar några år till min lilla fialotta!

Bjuder på gårdagens bild av bebismagen. Det verkar som att det kanske stannar upp lite nu då. Vilket inte gör ett dugg. Det är framtungt som det är haha.