Jag är sååå trött, men jag kan verkligen inte sova. Tankarna maler. Om det ena, än det andra. Som om hjärnan går på högvarv innan den slår igen helt.

Vilken underbar känsla det var att träffa O idag. Det kändes som att hon hade längtat efter mig som jag hade längtat efter henne. Mammas lilla älskling.

Kan förresten berätta att jag igår kände rörelser för första gången. Jag tror i varje fall det. Den första känslan är ju alltid så diffus, men kände samma sak även ikväll. Härligt! Längtar tills jag känner mer. Tydligare!

Nej, nu gör jag ännu ett tappert försök. Godnatt!

Bjuder på en bild på mig och min sovande sessa för någon vecka sedan. Kärlek!