Gårdagen bjöd på en spännande vändning i vår planering. 10.30 var det dags för rutinultraljud och vi skulle äntligen få reda på om Olivia skulle få en lillasyster eller lillebror. Nyfikenheten hade varit extrem i flera veckor. Väl där så ser allt bra ut, vilket var huvudsaken. När vi sedan skulle kika på de nedre delarna för att se vad vi väntar så visar det sig att vi har en blyg, eller envis, liten krabat därinne. Trots flera försök så ville bebis inte visa sina privata delar. Så nu får vi snällt vänta tills vi får träffa lilla älsklingen innan vi vet om det är en pojke eller flicka.

Med tanke på min extrema nyfikenhet så trodde jag att jag skulle bli väldigt besviken om det blev på det här viset. Det blev jag dock inte. Kändes mer som att det var meningen att vi inte skulle veta än.

Plötsligt känns det otroligt spännande att inte veta. Att få en överraskning när vi ligger där på förlossningen. Så kände jag verkligen inte förut. Känner mig riktigt glad över att det blev som det blev.