Nu blev det helt fel rubrik till förra inlägget. Haha, men ja, det är fint väder. Så härligt att våren äntligen är här. Hoppas den är här för att stanna.

Här är alltså min kvinna. 25 år idag. Ung och snygg som få. Hoppas vi får tillfälle att fira henne idag.

När jag var gravid med Malva så hade jag så oerhört mycket tankar och känslor som svirvlade runt inom mig. Hur ska jag kunna ta tid och kärlek från Olivia för att dela den med en annan liten människa? Hur ska Olivia känna när jag inte kan ge den tid och kärlek hon är van vid att få?

Helt onödiga, men säkert naturliga, tankar och känslor. Min tid är absolut delad. Jag känner mig inte alltid tillräcklig för den ena eller den andra, men jag gör vad jag kan för att ge dem både den tid de behöver. Min kärlek är dock definitivt inte delad. Den är precis lika stor och betydelsefull för Olivia nu som då och jag har precis lika mycket kärlek till Malva. Otroligt, men sant. En oerhörd gåva detta. Att få två fina flickor.

Olivia har nyss fyllt 3. Hon trampar många gånger på min svaga sida och tålamodet räcker inte alltid till, men hon är verkligen mitt ljus, min energi, min glädje och min stora kärlek.

Malva blir 6 månader på torsdag. Min lilla solstråle. Hon ger mig så mycket värme och kärlek. Jag njuter av varje stund med henne.

Det mest fantastiska i detta är inte bara den kärlek de ger till mig och deras pappa, utan glädjen och kärleken som finns mellan de två. Olivia är, utan att överdriva, världens bästa storasyster. Från dag ett så har Malva varit självklar även för henne. Hon är den första hon säger godmorgon till, hon tröstar henne när hon är ledsen, hon roar henne när hon blir rastlös. Malva skiner som en sol när Olivia visar sig. Hon sträcker sig efter henne när hon kommer nära och hon blir oerhört rastlös när hon inte är i närheten. De två!!

Just nu sker så mycket hemskt runtom i världen och det gör att man känner sig ännu mer tacksam för det man har. Jag är minsann en otroligt lycklig tjej.