Hade huvudvärk när jag vaknade och kände mig mörbultad av trötthet. Svullna ögon och slö kropp. Ville bara ligga kvar. Sova vidare. Det är ju dock omöjligt när man har en underbar liten piggelin bredvid sig.

Olivia somnade till en stund här nyss, så jag passade på att blunda en stund jag med. Nu ammar jag och hoppas på att hon ska somna om. Jag är fortfarande trött, och så fryser jag. Som en galning. Sådär långt in i benmärgen. Går rysningar genom kroppen då och då. Hoppas bara det inte är någon förkylning på g. Fasar inför första gången som man ska bli sjuk och ändå tvingas finnas där till 100% för sin lilla. Det kan inte alltid vara så lätt.

Ikväll ska Christoffer på möte med hockeyn. Fryser jag fortfarande när han kommer därifrån så ska jag unna mig ett varmt bad. Längtar!!

Mors dag. Min dag. För första gången i mitt liv. Häftig känsla!! Osäker på att just jag kommer att firas speciellt, men min mamma och svärmor ska firas lite tänkte vi. Tyckte dessutom att Olivia gav mig ett alldeles speciellt leende förut innan hon somnade om igen. Hon älskar sin mamma, det såg jag det. Hihi!!

Tänker för mycket nu igen. Speciellt under tiden som jag ammar eller när jag är övertrött och inte kan somna på nätterna.

Tänk om nåt händer min lilla tjej! Tänk om nåt händer mig! Tänk om hon far illa! Tänk om hon blir allvarligt sjuk! Tänk om jag blir allvarligt sjuk! Tänk om vi kommer ifrån varandra! Tänk om!!

Otäck rädsla över att något ska hända nu när lyckan är som störst.

Just nu ligger jag i sängen och tittar på min sovande lilla tjej. Utanför är festen i full gång. Blir lite annorlunda nu när man har barn. Ett snabbare avslut på festen. Passar mig nu för tiden. Jag är ändå för trött för att orka med. Myser hellre ner mig i sängen i tid och får min behövliga skönhetssömn.

Har dock haft en supertrevlig kväll!!

Godnatt!

Jag har då aldrig varit morgonpigg. Det är i varje fall en sak som är helt säker. Ska på dejt med Sanna, Milla och barnen denna fredagförmiddag och med tanke på vad mycket längre tid det tar på morgonen nu, så blev jag tvungen att ställa klockan. Jag är alltså nyvaken. Ögonen känns som bly. Olivia sover skönt bredvid och min kropp vill bara ligga kvar. Ser dock fram emot dagen och jag vet ju att jag piggnar till så snart jag kommit upp och igång.

Ikväll ska det komma hit ett gäng härliga människor och grilla. Ska bli roligt samtidigt som jag har lite ångest inför det. Olivia har ju haft så ont i sin mage och jag är rädd för att hon ska få ont ikväll. Men blir det så så går hon och jag upp och lägger oss. Inte mer med det. Håll en tumme eller två för att kvällen går bra och att hon sover gott i vagnen!

Gör ont i hela mig när Olivia har ont. Vill byta ut hennes mage mot min när den bråkar som den gör med henne!

Jag har ju helt glömt av att berätta om Olivia och pappa Christoffers musikstund förra veckan. Hon fick så fina sångböcker utav mina arbetskamrater som vi plockade fram en kväll. Han satt på golvet framför henne, sjöng och visade bilder. Jag höll på att plocka i hemmet, men kunde inte hålla mig för skratt. Olivias pappa är urusel på barnvisor!!!!! Jag vet inte om det var de påhittade melodierna eller hans okunnighet vad gåller texterna som var värst. Haha jösses. Om någon på Olivias framtida förskola undrar vad det är för konstiga versioner hon lärt sig så är i varje fall jag helt oskyldig!! Hihi!!!

Inser att det förmodligen inte är Olivia som är en mammagris, utan mamma som är en Oliviagris. Jag kan inte sluta pussa på henne idag! Stackarn!

Igår var det ingen rolig dag på Stinavägen. Vaknade klockan 4. Dags för mat! Vi gick till skötbordet för att byta blöja först. Jag tar av blöjan, börjar tvätta henne och plötsligt börjar hon gallskrika. Hela hennes kropp spänner sig och hon blir knallröd i ansiktet. Det syns att hon skriker av smärta. Christoffer kommer upp och vi kollar om hon gjort illa sig. Om jag gjorde henne illa (usch, hemska tanke). Hittar inget synligt. Hon blir lugn när hon får mat och sen somnar hon om.

Jag tänkte genast att det berodde på att hon sovit så länge och var så hungrig.

Ett par timmar senare vaknar jag av detta gallskrik igen. Jag ger bröstet, hon äter och somnar om. Samma procedur ytterligare ett par timmar senare.

Jag märker att hon inte är sig själv och ringer därför till BVC för rådgivning. Hon vill att vi åker till lasarettet för kontroll. Eftersom hon är så liten så vill de utesluta infektion.

Vi skyndar upp till lasarettet och de tar lite prover (sticker min lilla älskling i fingret). De finner ingen infektion. Kan vara kolik säger läkaren.

Olivia sov, skrek, åt och somnade om tills klockan var ungefär 16.30 Då öppnade hon äntligen ögonen. Lite pruttar, ett rejält bajskalas och ännu lite fler pruttar senare så var vår lilla tjej tillbaka. Dumma jäkla mage!!!

Fasade lite för denna natten och morgonen. Natten gick dock jättebra och jag vaknade, som jag vanligtvis gör nu, bredvid en leende och pratglad liten goding. Underbart!