Idag fick vi veta att Christoffer (bland några andra) är varslad. Från och med 19 februari så är han arbetslös. Underbart passande just nu va? Suck!!

Så vad gör jag?

Jag känner mig 100% mer stressad än innan (och jag har känt mig ganska stressad den senaste tiden), jag har nära till tårar och känner en panik inför alla frågetecken! Finns det jobb att få? Kommer vi att behöva ta oss igenom en ekonomisk kris mitt i det underbara med att ha en liten? Kommer han bli tvungen att söka jobb långt bort som kräver övernattningar?

Så vad gör Christoffer?

Han känner sig arg, besviken och ledsen MEN han ser möjligheterna. Han börjar genast ta kontakt med folk för att få nys om jobb. Dessutom tröstar han mig, försäkrar mig om att vi klarar detta, att jag väl varit med om värre saker så att detta minsann inte är något problem att oroa sig över och så förklarar han hur mycket han älskar mig!

Kan inte annat än le genom tårarna över att ha träffat denna underbara kille!!