Jag tycker om att ta det lugnt, men har alltid varit ganska rastlös utav mig. Jag vill att det ska hända saker omkring mig. Med en liten i hemmet så händer det ju saker hela tiden, men det kan samtidigt bli lite segt om man bara stannar i hemmet.

Jag älskar att ha saker att se fram emot. Att längta till. Jag älskar också spontana händelser. Händelser som ger energikickar.

Just nu längtar jag till vår resa till Turkiet. Till 6 veckor semester tillsammans med familjen. Jag längtar till en inplanerad tripp till Stockholm, en annan till cykelvasan.

Denna vecka har jag fått och får energikickar av tjejkväll, födelsedagskalas och bebismys. Jag får dessutom den dagliga energin från min lilla tjej. Underbart!!

Idag var det en liten pojke som tyckte att min prinsessa såg riktigt god ut. Skruttan skrek så det skar i mammahjärtat. Gjorde förmodligen lika ont i pojkens mammas hjärta av ångest. Inte roligt för någon!

Mammas lilla älskling!!!

Den 4 augusti är det dags för vår stora tjej att börja förskolan. Shit, vart tog tiden vägen?! Om bara några veckor får vi veta vilken förskola det blir. Spännande! Dock aningens ångestladdat. Jag tycker att det ska bli skönt att börja jobba lite igen. Ska gå ner till 75% till en början. Däremot har jag ångest över att få mindre tid med Olivia. Jag kommer att längta ihjäl mig efter henne om dagarna!!! Men det blir säkert jättebra för oss båda!

Nu är det bara 3 ynka veckor kvar tills vi drar mot värmen. Längtar sjukt mycket just nu, även om jag samtidigt är lite nervös. Det ska bli spännande och lite läskigt att åka med en busig liten ettåring som gärna utforskar allt i sin närhet. Jag hoppas att jag kan slappna av när vi väl är där och njuta av semestern. Inte stressa och oroa mig hela tiden!! Förstår dock att det tillhör mammarollen lite.