Denna vecka ska det städas och förberedas inför helgens ettårkalas. Snickerskakan är klar, sedan ska det bli en våningstårta och små shotglas med ahlgrensbilar-pannacotta. Detta är ju dock inget som vår lilla jubilar kan äta, så vi ska försöka hitta en liten mjölkfri godbit som vi kan sätta ljus i. Hon har ju inte ätit så mycket sötsaker än, så det är inget måste nu heller känner jag. Men nåt gott ska hon såklart få.

Vi har köpt en sparkbil till henne. Tror nog den kan uppskattas både nu, men framförallt i framtiden. Om inte annat så vet jag en storasyster som kommer att nyttja den i leken.

Frågan är när vi ska hinna städa? Kanske C och Malva får stå för på fredag, medan jag och Olivia bakar. Olivia älskar att vara med i köket, i varje fall när det ska bakas, och Malva älskar att dammsuga. C brukar passa på att fixa frillan på lillbruden i samma veva haha.

Nu inväntar vi besök av våra vänner. Lite lek, bus och mys hemma tillsammans med dem denna måndag. Och kaffe såklart. Ett måste.

Vilken jäkla natt. Malva vaknade strax efter 10 och var helt hysterisk. Hon blev bara nöjd när vi gick ner till vardagsrummet. Försökte med allt, men hon vägrade. Klockan 00:45 gav hon upp i min famn med babblarna som bakgrund. Därefter vaknade hon till två gånger till innan hon tog morgon klockan 06:30. Mitt i allt detta vaknade Olivia med krupphosta, vilket som tur var gav med sig efter en dos astmamedicin.

Jag är groggy av trötthet, men barnen är hur pigga och glada som helst. Hur är det möjligt? Hur orkar de?

Tanken var att vi skulle till öppna förskolan, men hur ska jag orka sminka mig? Haha, det är mitt bekymmer just nu. Dock kommer jag ju inte direkt att kunna sova förrän hon ska sova, så det kanske är lika bäst att åka iväg tills dess.

Trevlig trött-torsdag på er!

Älskade buskorvar!!

Ibland när jag ska skriva ett inlägg så tänker jag att jag ska skriva om något annat än barnen. Så blir det dock sällan. Svaret på varför är inte speciellt svårt. Barnen är min vardag, min helg och mitt liv. De är en del av mig. Mitt fokus ligger på dem och i princip allt stort som händer i mitt liv innefattar dem. Så är det och så kommer det antagligen vara livet ut. Så är livet som mamma.

Detta innebär INTE att jag aldrig gör något utan barnen. För det gör jag. Både på egen hand och tillsammans med C. I helgen ska vi till exempel på 40-årsfest. Äta och dricka gott i vuxet sällskap. Ska bli skitkul. Barnen ska antagligen sova hos sin farmor. Farfar jobbar, så det blir en trio brudar som får ha lördagsmys. Innan dess ska Olivia först på Knatteskutt och sedan på 5-årskalas. Blir en höjdardag för vår stora tjej. Kanske att farmor får en tidig kväll. Kanske haha.

Just det. Jag måste ju dela med mig av bilden på den "lilla" otäcka figuren vi promenerade förbi igår. Usch!!!!