Jag tror att jag börjar lida lite av den stress jag känner inom mig. Eller, jag känner mig inte alltid stressad. Märker det snarare genom att jag glömmer saker hela tiden, vaknar med ett sug i mellangärdet (magkatarren), känner mig trött mest hela tiden. Sen ibland känner jag såklart av stressen. Olivia gallskriker i affären, man har en tid att passa och allt ska med. Blir heller inge bättre av att man har en rygg som snart går av. Smärtan är konstant och sträcker sig från rumpa till nacke. Bidrar till huvudvärk. Tunga jävla vagn, tunga jävla babyskydd, underbara älskade lillan på ena armen medan man försöker fixa annat med den andra.

Tillsammans med den huvudvärk som jag får på grund av min dåliga syn så känns det ju helt fantastiskt. Hm... mycket klagomål nu, men jag mår inte helt bra. Tyvärr!!

 

Sara Arnell

2 juni 2013 15:14

Känner igen mig i det nu beskriver. Ibland känns det som jag ska ut och resa när jag ska ner t.e.x till stan en sväng. Jag blir ofta stressad över allt som ska med, det är ett helt projekt ibland;) Men vad gör man inte för den människan som betyder mest för en på hela jorden. Sitt älskade barn=)

Ida-Marie

2 juni 2013 19:45

Ja men det är ju verkligen så!! :P

Ja jag skulle göra allt för den här lilla damen. Det gäller nog dock att inte glömma bort sig själv och sitt eget välmående. :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Då var vi tillbaka till mina magproblem igen. Jag fick en tid hos en läkare på kirurgen för några veckor sedan och gick dit i tron om att han skulle undersöka mig och sedan boka in mig för operation, såsom läkaren på vårdcentralen hade sagt. Så blev ...

Förra fredagen ställde jag alarm på mobilen för första gången på en evighet. Klockan 04.50 på lördagsmorgonen klev jag upp och gjorde mig redo för en tripp söderut med tre av mina brudar. Efter några timmar med många avbockade samtalsämnen och några ...

Denna vecka ska det städas och förberedas inför helgens ettårkalas. Snickerskakan är klar, sedan ska det bli en våningstårta och små shotglas med ahlgrensbilar-pannacotta. Detta är ju dock inget som vår lilla jubilar kan äta, så vi ska försöka hitta ...

Vilken jäkla natt. Malva vaknade strax efter 10 och var helt hysterisk. Hon blev bara nöjd när vi gick ner till vardagsrummet. Försökte med allt, men hon vägrade. Klockan 00:45 gav hon upp i min famn med babblarna som bakgrund. Därefter vaknade hon t...

Ibland när jag ska skriva ett inlägg så tänker jag att jag ska skriva om något annat än barnen. Så blir det dock sällan. Svaret på varför är inte speciellt svårt. Barnen är min vardag, min helg och mitt liv. De är en del av mig. Mitt fokus ligger på ...