Inte nog med att eländiga jag ligger och snorar och hostar här hemma. Nu kom O hem med 39.6 i feber och blåsor på rumpa och i ansiktet. Jäkla höst med dessa förkylningar. Hon har vaknat ledsen två ggr hittills och fler lär det bli förstår jag.

Idag plingade det på dörren och M på jobbet dök upp som en frisk fläkt. Alltid lika smittande glad. Hon levererade en blomma som mina fina Pärlor köpt till mig. Så otroligt gulligt gjort! Ska bli härligt att komma tillbaka till dem igen på onsdag.

Väntar ett efterlängtat samtal. För er som känner mig väl så vet ni att tålamod INTE är min starka sida. Jag är tjejen som, även i vuxen ålder, undrar NÄR vi ska öppna julklapparna? Som köper "gå-före-i-kön-biljetter" till karusellerna på Liseberg och som blir otålig när jag måste vänta på något gott.

Ring NU!!!!

Då har över en vecka passerat sedan operationen och det är dags för första återbesöket. Har varit uppe och tagit prover. Nu väntar vi på svar och så ska jag få träffa läkaren.

Läste om ett fall där en gravid kvinna fick utomkvedes och fick gå igenom samma som mig. Dock upptäckte man att hon hade blivit gravid med tvillingar och att endast det ena fick opereras bort. Antagligen upptäcktes detta innan operationen, men just nu skrattar jag åt mig själv som tänker "tänk om" de skulle upptäcka ngt sådant på mig. Det kommer givetvis inte hända. Tyvärr. Ibland kanske man inte ska läsa så mycket.

Nej, jag är glad om allt ser bra ut och jag kan börja bearbeta tanken på att försöka igen i framtiden. Just nu känns det bara skrämmande, men det ändras ju förhoppningvis med tiden.