Ikväll blev det klart för mig att bebis kommer att ha två fadersfigurer i sitt liv. Pappa Christoffer och extrapappa Oliver (eller pappa Oliver, då han tycker vi ska avvakta och se om det faktiskt inte är hans barn som kommer ut hihi). Ställer alltid upp och kommer alltid att finnas där är det sagt! Inte alla mammor som har den fördelen när deras barn ska födas. Han älskar mig, han älskar barnet, han älskar Christoffer och han vill att vi ringer när det är dags. Tänk vad några öl kan göra. MEN jag tror på mycket av det han säger!! Tror jag har koll på vem som är den biologiska fadern hehe, men jag tror absolut att han kommer att finnas där för den lilla och att han faktiskt kommer att älska henne. Han är otroligt barnkär och vi tycker ju väldigt mycket om honom. Vår lilla tös kommer att få en bra uppväxt med så mycket kärlek omkring sig!! Många "tanter" och "farbröder" som mamma och pappa gärna vill ska vara en stor del av vår lilla familjs liv!

Nu ska i alla fall den blivande mamman sova. I morgon blir det en fika hos en utav "tanterna"!!

Vaknar ofta på nätter och har en ångest utan förklaring. Det är som en olustig känsla som smyger sig på utan att jag förstår varför. Kanske är det inför den stora förändringen som ska ske, eller att kroppen har förändrats så pass att känslorna inte hinner med. Jag vet inte. Olustigt är det i alla fall.

Jag står inför en förändring som känns underbar och som jag längtar efter, men som jag också känner en rädsla och nervositet inför. Detta är inget som förändrar mitt liv under en period. Detta förändrar resten av mitt liv. Klart det är skrämmande på sätt och vis!

Jag har alltid varit barnkär och jag har längtat efter ett eget barn sedan den dagen jag kunde prata i princip (med lite överdrift). Därför känns det nu overkligt att det faktiskt ska ske. Jag ska bli mamma. Det känns som att det är det enda jag tänker på nu om dagarna. Svårt att låta bli. Hormonerna gör väl sitt också kan jag tro! Kropp och själ förbereder sig både fysiskt och psykiskt!

Min största önskan är att få ett friskt barn. Min största förhoppning är att jag blir en bra mamma.